Dagens skräckscenario

Jag och de två minsta syskonen skulle iväg till Karleby på Buu-klubbens julturné. När vi kommer in till centrum ser vi att det när kaos, något har hänt. Efter några sekunder ser vi vad som är på gång. En person ligger mitt på vägen och vi ser att det flödar blod ut ur huvudet. En ambulans kommer till platsen och snart också polisbilar. Trafiken ordnar upp sig och vi får parkerat vår bil. Ambulansen åker därifrån och vi går till stadsbiblioteket. Hur förklarar man åt en 5 åring vad som hänt? Bilderna av personen som ligger på vägen sitter fast etsat i huvudet, hur gick det sen? Kommer den skadade att klara sig eller tar det slut här?

Vi människor är allt nyfikna när något händer. Vem var det? Hur gammal? Familj? En hel hög med frågor dyker upp samtidigt som vi inser allvaret i situationen. För denna person gick det dåligt, men det går alltid att hoppas att hen klarar sig!

När vi kom till stadsbiblioteket möts vi av en stor skara barn och deras föräldrar, glädje. Ja, kan inte glömma att nämna att jag blev kallad MILF. Så gammal såg jag väl inte ut? En storasyster med de minsta syskonen, en i var hand eller? Killen som sa det sade det inte direkt åt mig utan åt hans vän, och ja jag är helt hundra på att det var mig han menade, för ingen annan där passade in på hans beskrivning av denna ”Milf”.

Barnen som träffade programledarna tjoade och skrattade, hela rummet var fyllt med lycka och glädje. Inte minst materiell lycka när de fick den efterlängtade BUU- kalendern. En liten kul grej var att programledarna kände igen mig och önskade mig lycka till med Lucian.

Nu är vi hemma, men mina tankar går till personen vi såg när vi kom in till stan.

//Carco

2

Gillar

Kommentarer