Inte alltid så lätt som det ser ut

Nu känns det verkligen som att alla bitar börjar falla på plats. Skolan flyter på, jobbet börjar flyta på och livet flyter på som vanligt. Ja precis som det skall vara.

Dock är det ganska många förändringar med att flytta till ett helt nytt ställe där man inte känner någon från förut. Det är krav på att du skall lära känna nya personer och skaffa vänner, utan vänner klarar du dig inte och har ingen att umgås med på fritiden. I och med flytten har man insett vilka vänner som är ens riktiga och vilka som försvunnit, men så är det ju. Inget man kan något åt.

Nya vänner har jag fått här i Norrköping och det är otroligt skönt. Även om jag fått nya så kommer de gamla barndomsvännerna alltid finnas där. Vet ni, ibland saknar jag mitt tjejgäng, att bara kunna vara och inte behöva tänka på hur man skall agera, prata osv. Bara vara sig själv, för de vet ju precis hur jag är. Behöver inte ens anstränga mig för att komma in i gänget för jag är redan inne.

Något som jag upplever lite svårt är att komma in i ett tight gäng, i ett gäng där alla känner varann från förut och har en massa minnen och insides att snacka om. Då att komma som ny och bara känna en person är lite smått jobbigt ibland. Vet att det bara är att vara sig själv och inte tänka så mycket men ändå, det är inte så rysligt lätt. Ska ta ett exempel så ni hänger med.

T.ex. så har jag en pojkvän och han har en umgängeskrets dit jag inte riktigt ”hör” ännu. Alltså ett tight gäng från förut där alla känner varann utom jag som är ny. Då känner man lite att man är tvungen att klicka med dem och skapa diskussioner och liksom bara komma in i gänget. Ni vet, vara en bra flickvän och bara fixa allt. Gillar dem så det är verkligen inte problemet, missförstå mig inte, de är underbara. Meen jag är ny och som ny är det svårt att komma in i ett sånt gäng. Man vill liksom känna så som man känner med tjejgänget från Finland.

Ja jag vet att det inte är obligatoriskt att klicka med ens pojkväns eller flickväns vänner men det skulle underlätta ibland. Gillar dem men känner att jag inte riktigt kommit in i gänget än, så mycket nytt och enormt mycket att ta in. Jag har inga gamla minnen med dem eller hänger med då de snackar om nån grej som hände förra året. Inte vet jag heller vem alla de personer är som de snackar om, men jag lovar att jag verkligen gör mitt bästa. Som mina tjejkompisar sa; Låt det ta tid, vänta bara så klickar det snart.

Så säger garanterat både farmor och mormor också, att jag kommer få vänner hur lätt som helst och ja det har de rätt i. Det har jag fått, MEN att komma in i ett gäng där alla känner varann från förut är en helt annan sak än att skaffa vänner där ingen känner ingen.

Detta märker man även i klassen. Vissa personer känner varandra från förut och dessa bildar en sorts grupp som man inte kommer in i. Dessa gruppbildningar är inte det lättaste, men det går. Skönt att vi är en så pass stor klass. vi e ju ca 75 pers och jag har klickat med många. Även kommit närmare vissa så det är också skönt.

Har ni något tips på hur man lättare kommer in i ett sådant gäng eller har tidigare erfarenhet av sådant så vill jag gärna veta. Ibland är det bara tid och engagemang som krävs eller berätta hur man upplever det, men man vill ju inte verka pinsam eller dryg. Ja tror ni fattar. Men missförstå mig inte, jag gillar dessa personer, bara svårt i början som ny i gruppen.

//Carco

3

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229